Just idag denna torsdag för exakt ett år sedan på dagen (men inte riktigt på datumet) deltog jag i ett arrangemang i arbetet. Det arrangemanget deltar jag även i idag. Det blir det tredje i ordningen. En favorit i repris kan man säga.
Jag minns att jag kom hem efter eventet (vi bodde då hos min mamma) trött, sliten och väldans nyfiken. Mina tankar var hos Ludde på bygget. Jag satt där vid datorn i mammas vardagsrum och blev plötsligt överumplad av tusen och en känslor.
Det var dagen före doppardagen;-)
Här kan ni läsa det inlägget igen.
Oj vilken rysning jag fick när jag läste det nyss själv.
Har det verkligen redan nästan gått ett helt år sedan vi flyttade in???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Godmorgon Maria!
Tänk att det har gått ett helt år.
Jag minns också detta för det var ungefär då jag "vågade" börja kommentera.Jag minns att du hade lite blandade känslor med trötthet och lycka.
Hoppas att ni får många fler lyckliga år i ert toppenfina hus.
Kram på dig.
/Helena
Tjenare Maria!
Vilka härliga minnen! Visst skall man ta alla tillfällen som bjuds till att fira? Synd att du, Ludde och familjen Schteeekare inte bor närmare. Då kunde vi firat ihop.
Schkåååål i alla fall för Lundins och Larssons nya hus!!!
Kram //Charlotta.
Visst var känslan helt enorm när man insåg att imorgon kommer jag att somna i nya huset... minns det med glädje...
fira ordenligt idag...
kram
Ina
Vet du, att jag blir faktiskt lite tårögd när jag läser ditt inlägg från "dan före dopparedan". Och jag kommer ihåg när Ni kom! Din glädjedans i vardagsrummet, haha! Varken Ni eller vi hade gardiner... Och så kommer jag ihåg att jag vaknade till på morgonkvisten, vid fyra-fem nångång, och ser att det lyser hos Er. Och skymtar Ludde där inne när han monterar möbler och fixar... Det kan INTE ha blivit många timmars sömn de dygnen! Och nu har det gått ett helt år och vi har världens bästa grannar. Tralalalala! Grattis, lite så här i förskott, på årsdagen!
Kram AnnSo
Kul att läsa ditt inlägg från dagen innan flytt. Lustigt, dagen innan vi fick vårt hus levererat liknade jag vårt husbygge med en förlossning i min blogg ;-). Grattis på 1-års dagen! Kanske värt att fira i champagne...
Redan ett år? Nu förstår jag lite mer hur du måste kännt.
Känns det som ni börjat komma till rätta?
Nu får du ta och ge dig, jag hinner knappt något annat än att bara läsa din blogg på kvällarna.
Jaha, vad skall man säga.....Jag har malt lite de senaste veckorna om att vi snart har bott här i 1 år. Jag var heller inte sen att uppmärksamma "Lilla hjärtat" och Annsos årsdag för två veckor sen. Jag kommer väldigt väl ihåg när våra goda grannar flyttade in å jag var såååååå avundsjuk......
vill jag lova.
Det här med högtider är ganska speciellt för mig och jag glömmer sällan viktiga datum i mitt liv.
När jag läste Marias inlägg ifrån förra året så fick jag onekligen en väldigt skön känsla i kroppen.
Känslan som dyker upp är den av lycka och befrielse.
Att äntligen få ett hem igen, att slippa alla krav på helg å kvällsarbete m.m. Kanske kunna få "kicka" sig lite igen, kan ju vara en bonus efter en tung vår å sommar. Med betoning på tung........
Nåväl, här är vi nu. Det här är det bästa jag gjort i hela mitt liv. Det känns så himla rätt.
Jag trivs så in i hel.... och jag är superduper nöjd.
Nu har vi vår nya fantastiska BORG att ladda batterier i. Känna trivsel, lugnet, tryggheten och framför allt låta vår kärlek frodas än mer.
Trevlig helg å var rädda om er,
"Ludde"
P.S.
Lilla hjärtat= Tomas (granne, stekarn
Kicka= Marias mamma slang för diverse aktiviteter i bingen.
Ja, ni vet vad.
Så kul att läsa det inlägget, det var inte länge sedan jag själv var där. Ivrigt påhejad av dig!
Och det är en sjukt skön känsla!
Skicka en kommentar