Godnattsaga till Malva

Många av oss har en kär liten vän där ute i cyberspace som har svårt att sova. Det är lilla snöflingan Malva. Av någon märklig anledning vaknar hon redan kring 02.30 om nätterna. Istället för att ligga kvar och försöka somna om kliver hon upp och tassar runt bland alla våra bloggar och lämnar små trevliga hälsningar.

Egentligen är jag pisstrött nu men för Malvis skull trotsar jag min trötthet för ett ögonblick och lägger ut detta inlägg så att hon har något at läsa inatt. Självklart hoppas och önskar jag att hon sover sig igenom hela natten istället.

Nu följer en liten sann godnattsaga, eller rättare sagt en liten godnattvakennattsaga...eller hur jag nu ska utrycka mej.

Psst...nu börjar den,

Det var en gång en mamma (min mamma) som fick sitt första barnbarn 1986. Det var en liten söt näpen flicka som fick heta Rebecca. Mormor satte genast igång och broderade en julkalender med siffror på och små ringar att fästa julklappar i. Detta uppskattades av barnbarnet enormt. 1992 fick Rebecca en liten söt lillasyster som fick namnet Alexandra och mormor begåvades med ännu ett barnbarn. Mormor satte genast igång och broderade en till julklappskalender.

Tre år senare blev mormor även farmor. Denna gång till en liten Adam. Nu fick mormor/farmor panik! "Herregud" utbrast hon den första julen efter Adams ankomst. "Nu orkar jag inte mer, 48 paket var en pers. Ytterligare 24 mäktar jag inte med"

Flickorna blev bestörta över mormors beslut att avsluta sin lilla tradition. Därför blev det på det viset att flickornas mamma tog över traditionen som mormodern startat.

Mamman (jag) har hållit traditionen levande ända till nu. Mamman har varje år med barnslig förtjusning pillat och pulat med dessa paketkalendrar. Det har förvisso inte varit lätt alla gånger att hitta små julklappar som även är bra saker, men mamman har varit finurlig;)

För två år sedan flyttade Rebecca hemifrån. Det förväntades att i och med detta skulle julkalender eran för henne vara till ända. Det tyckte således inte mamma då hon inte riktigt var redo att klippa den navelsträngen "ännu" Den första julen Rebecca tillbringade i sin nya boende fick hon levererat till sig sin gamla paketkalender....så även den andra julen.

Iår blir det tredje gången gillt. Rebecca har vänligt men bestämt deklarerat för mor sin att nu är det bra. "Mamma du behöver inte anstränga dig längre och dessutom är jag faktiskt 22 år nu" Rebecca har inte utryckt sig på det viset pga otacksamhet eller så. Snarare för att hon egentligen vill väl.

Mamma känner att det faktiskt är läge att gå vidare i livet med andra pyssel, men samtidigt känner hon även att det är fruktansvärt svårt att bara "klippa rakt av" Hon är helt enkelt inte riktigt mogen ännu för att släppa taget. Det bästa vore någon form av nedtrappning......

Plötsligt en dag dök den "goda fen" (Malva tipsar på sin blogg) upp med en strålande ide;) Nämligen den att göra en adventskalender. På så sätt får man "bara" fyra paket fram till jul, och de öppnas vid advent.

Mamman tänkte till och kom på att lilla Beccasmulan önskar sig en stege. Ni vet en sån där vit fin man kan använda till så mycket. Aha! Snilleblixt, mamman tänker att man kan hänga fyra paket på stegen och sedan är ju stegen liksom även den en present. Snacka om perfekt nertrappning.... för mamman och med en trappa också;)

Ut for morsan på stan på jakt efter prylar. Hem kom hon med..................



En stege, två tomtar, lite siffror, snören, vackert presentpapper, liten strumpa med godis till pojkvännen, själva presenterna och annat krims.



Mamman började uppefrån och jobbade sig ner...



siffror markerar i vilken ordning paketerna skall öppnas...se där! där är lilla julstrumpan med julchoklad till pojkvännen. Förra året blev han så väldigt sotis på Rebecca för att inte han fick paket. Nu har han en egen liten strumpa på hennes stege;)



Här sitter Julia och Julius. De ska snart flytta hem till min Rebecca;)



Eftersom första adventpaketen (ja,ja jag vet att det blev två här. Det kunde inte hjälpas) var lite tunga placerades de längst ned. Dessutom är det finare att "tömma" stegen nerifrån och upp.



Imorgon bitti ska mamman köra Ludde och Alexandra till samlingen och bussen som skall ta dem till Mora. Sedan skall mamma inta adventsfrukost med sin Rebecca överraska med lilla adventstegen.

SNIPP SNAPP SNORUM...denna saga fortsätter imorgon;)

Godnatt eller godmorgon Malvis;-)


(Hoppas för bövelen att inte Rebecca går in och läser det här nu inatt. Då är jag stekt!)