fredag 7 november 2008

Nostalgi

Idag har jag av någon underlig anledning tänkt tillbaka lite på det året då vår stackars Alexandra drabbades av vuxnas idioti!

Ni som läser min blogg har väl förstått vid det här laget att vi är en familj som är väldigt aktiva i innebandy.

Ludde har spelat på elitnivå, spelat två landskamper (tackade sedan nej pga familj) coachat Balrogs herrlag till Sm-guld och sedan två år tillbaka coachat Balrogs damlag.

Rebecca har spelat med Balrogs damlag, Stockholms stadslag, Sveriges juniorlandslag och VM med det Spanska landslaget 2007.

Jag själv har spelat i Balrogs damlag och även deltagit i ett VM med det Spanska innebanylandslaget 2007 tillsammans med min dotter!

Alexandra ville även hon spela innebandy. Redan som femåring började hon i ett litet knattelag i samma förening som vi andra spelade i. Pga omständigheter som ni kan läsa om i de artiklar jag länkat till nedan spelade hon i hela 10 säsonger med ett väldigt duktigt pojklag.

Det har inte varit helt lätt för Alexandra under dessa år kan jag säga. Hon tränade och spelade med detta killag under exakt samma förutsättningar som sina lagkamrater. Att det ständigt cirkulerat elaka och märkliga kommentarer kring hennes vara eller inte vara i pojklaget var något vi helt enkelt fick leva med. Det var Alexandras egen vilja och målsättning att utvecklas som formade henne till den starka individ hon är idag.

Varje år fick ledarna till pojklaget ansöka om dispens för att Alexandra skulle få rätt att spela med sitt lag. Varje sommar fick flickebarnet leva under press över att kanske förbundet skulle neka till dispens för kommande säsong. ( Fy fan vad taskigt när jag tänker efter)

Stockholms innebandyförbund beviljade henne dispens för spel att spela i den lokala serien som i Stockholmsregionen kallas för St-Eriks cupen (Nu heter den Mitt i cupen)

När Alexandra var 13 år skulle laget även delta i den Nationella cupen som det Svenska innebandyförbundet arrangerar för ungdomar. (SIBF-cup SM för 13 åringar)

Till den cupen bestämde sig förbundspamparna för att neka en liten flicka på 13 år att spela med sitt lag med motiveringen att "när man fyllt 13 så räknas man inte längre till barn"!?

Vem förstår den logiken? Inte en trettonårig flicka som spelat med sitt lag i nio år i alla fall!

Jag kunde inte köpa "logiken" som förbundet levererade. Jag startade en debatt kring ämnet och det medförde ett hästjobb för att få till en regeländring på förbundet.

Jag engagerade bla vår förening till att skriva en motion till förbundsmötet, och fick även vara den utsända att tala om förslaget till regeländringen på mötet.

Det var inte helt lätt att hålla känslorna i styr kan jag säga när jag fick höra vissa motargument till vårt förslag från "viktigpettrar"

En Distriktsförbunds ordförande från ett förbund från de sydligare trakterna i Sverige menade på fullaste allvar att "Om vi tillåter en tjej att spela med killar så tar ju hon en stackars pojkes plats"


Vad fan menade han? Om jag exempelvis går på en arbetsintervju och har ett bättre CV än en man och därför får jobbet. Betyder det då att jag "tagit en stackars mans plats" ???

Vilken IDIOT!

Det var en tung period i våra liv! Alexandra visade ändå en enorm styrka under denna period och skrev en härlig krönika som hon skickade in till expressen. Dessutom ville hon berätta sin orättvisa story i TV och det fick hon!

http://www.expressen.se/1.287120


http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=23049&a=456003


Efter många turer och tårar ändrade Svenska innebandyförbundet tillslut sin knasiga regel till förmån för flickor. Nämligen att kunna spela med pojkar om man så önskar eller vid brist av tjejlag.

Dessutom tog även Stockholms innebandyförbund bort regeln för flickor att söka dispens och lät det därmed det vara öppet för spel med pojkar för de som önskade det.




Alexandra fick Avsluta sin "pojklagskarriär" med ett välförtjänt Sm-guld för femtonåringar tillsammans med sitt eget lag.

Förra årets säsong blev Alexandras sista med pojklaget. Hon valde själv att gå vidare. Precis som det skall vara. Vad trodde förbundspamparna? Var de rädda för att en kvinna skulle spela i ett herrlag i Elitserien?



Fotnot: Idag spelar Alexandra med Balrogs damlag precis som mamma och storasyster tidigare gjort:)

10 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken tjej! Har både läst artikeln och sett tv-inslaget och så himla bra hon skrev och uttryckte sig! En härligt stark tjej som givetvis måste ha fått en hel del skinn på näsan i arv av sina föräldrar, gissar jag;) Sjukt att man ska behöva strida och kämpa för att våra ungdomar ska få utöva sin idrott... Men bra gjort där!

Kram Malin

Lösvirkesbyggarna sa...

Vilken resa! Otroligt starkt av Alexandra. Jag är imponerad av hur väl hon uttryckte sig i sin krönika.

Kul ändå att kunna titta tillbaka och känna att ni gjorde något bra för sporten!
Kram Anna

Anonym sa...

Vilken häftig historia ur verkligheten. Och vilken tuff dotter du har! Och vad starkt av dig att orka kämpa emot förbundspamparnas stela och diskriminerande beslut!

Go Alexandra Go! Du är ett föredöme!

Trevlig helg!

//Charlotta

Anonym sa...

God kväll i stugan! Sitter du med gummistövlarna på eller...;)

Ska bara ta och tacka för det goda receptet på Alexandras enkla panacotta! Såååå gott! Det blir nog en favorit i repris!

Ha det gott!!
Kram Malin

Leena - By the sea i Tosteberga sa...

Klart imponerande, det trodde man inte om dig din gummikärring, att du har fostrat så välartade och välartikulerade barn. Men det är som jag brukar säga, det kan bli något av dem trots socialt arv, uppfostran och miljö!

Ha, ha, ha!

Nä, du lite skoj, lite allvar. SKITBRA GJORT!! *Applåderar och gör räkostbebisdansen* Go girls, go!

Kram på er!
Och ha en kanonhelg!

Karlsebakken 37 sa...

Det är girl power det! Det gäller att stå på sig och inte ducka för mansschauvinisterna. För en idiotisk kommentar... Nu eldar jag upp mig också... aaargh!! Hoppas att ni har en härlig helg, här på Karlsebakken är det fullt hus med föräldrar, systrar, systers pojkvän, mat, vin och Odin mitt i allt. Nu ska vi iväg och handla lite mat, blir nog Lax på Amors Pilar ikväll! Massa kramar Caro

Anonym sa...

Hej igen då! Jag köpte min trollhassel i en blomsteraffär för ett par år sedan, men det är inte så himla ofta man ser dem och inte så här stora. Nu är det ju supersnyggt att ha ett par mindre grenar också och ha i en stor vas och det är nog lite lättare att komma över. Jag tror faktiskt det var så att de hade inrett butiken med två stycken trollhassel och de var nog egentligen inte till försäljning, men ägarinnan var snäll och lät mig köpa den ena. En sådan här växt är perfekt för mig som tycker att det är så himla tråkigt att vattna, jag behöver bara duscha av den någon gång per år och då är det bara för att duscha bort dammet! Perfekt, va!

Ha det gott!
Kram, kram

Tinnar och torn sa...

Hej i stugan!

Nu är vi äntligen hemma efter en lång dag! Vi var bara ca 2 mil från er faktiskt, åkte förbi det där nya bo:x men det var stängt då. Dit måste vi åka nångång :o)

Såå grannarna fick en biovisning från porr-hörnan igen, hehehe...Livsfarligt med såna där kanaler i tättbebyggda områden.

Va kul det var att se Alexandra på tv, duktig tjej det där! Vet vad hon vill precis som mamma, haha :o) Bra gjort av er, ner med dumma regler och torra byråkrater!

Bio ja, Örjan somnade på Bond (!)och jag grät och skrattade på Patrick 1,5.

Är du sugen på trollhassel? Jag försöker bearbeta min mamma för hon har en stor gren som jag GÄRNA vill ha, det är så fint. Skulle vilja plantera en på tomten sen :o)

Just det lamporna ja, tror jag har hittat några bra, lägger upp dem på bloggen sen ;o)

Kramis så länge/ Princess on the ärt, hehe

Leena - By the sea i Tosteberga sa...

Jaha...och när tänker du uppdatera så att man får läsa något annat intressant/kul ur ditt liv?
Jag har Maria-abstinens.

jonatan sa...

Sitter här i jan 2010 med ett liknande problem för min dotter.
Hon började vid 7 års ålder spela innebandy i det laget som fanns då.
Nu efter 4-5 år är hon enda tjejen kvar men tillåts inte spela i år eftersom klubben har startat ett tjetlag som skall spela vilket västernorrlands förbund säger - gör att hon måste spela med dom.
Hon har gråtit flera gånger när hon kommit hem från test med tjejlaget eftersom dom starade i år har alla inte spelat tidigare vilket gör att tränaren lär dom grundregler mm som hon tycker hon lärde sig för 5 år sedan.
Hon tränar fortfarande med killaget för tränarna säger att dom tycker det är fel att hon inte skall få men dom orkar inte göra mer.
Jag håller just nu på med en kontakt på v- innebandyförbund och se om det går att lösa men dom säger hittils blankt nej.
Alla möjliga orsaker har dom dragit fram som när vi röjt undan ett kommer dom på ett nytt.
ytterst besviken 11 årig tjej och pappa och mamma.

häls Jonatan Björnler