Oh oh oh tjejer:)

Jag känner på mig att jag kommer att använda lite fula ord i detta inlägg. Därför vill jag för säkerhets skull be om ursäkt för det redan nu.

Det suger verkligen hästballe att måla! Fy bövelen vilket skitgöra. Vilket kladd. Usch och fy. Jag tänker VERKLIGEN inte bli målare när jag blir stor. NEVER EVER! Aldrig i helvete. Bajs............ Sådär, nu var det sagt.

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag allt annat än lust till att svida om till min äckliga målarstass och än mindre greppa tag i penseljäveln. Men jag var ju tvungen. Bäst att passa på då vädret är så fantastiskt och jag vill ju inget hellre än att få upp staketet inom en snar framtid. Jag hade inget val. Det var bara att sätta i gång.

Där stod jag i min ensamhet och tyckte synd om mig själv. Jag penslade bräda efter bräda med solen brännandes i ryggen. När jag hade det som tyngst dök plötsligt grannfrun Annsofie upp med ett kvittrigt leende. Ni vet hon som har en man som heter Thomas som klipper vårt gräs, och som under hela våren hjälpt Ludde med altanen och även hjälpt Ludde med att tömma ölkylen. "Hej hej. Jag kommer ut och hjälper dig snart. Jag ska bara..." sade hon och försvann för ett ögonblick igen. Jaha...?

En liten pyttestund senare var hon tillbaka. "Vad ska jag göra" frågade hon. Du får gärna greppa en pensel och hjälpa mig måla svarade jag.

Och så målade vi.... och målade, och målade. Vi hade det till och med trevligt. Plötsligt var det roligt att måla. Efter ytterligare en stund kom Alexandra hem. Även hon svidade om och satte igång att måla. Den stora högen med brädor som aldrig tycktes bli mindre sjönk plötsligt med en rasande fart.

När Ludde och Thomas senare kom hem från sina arbeten trodde de inte sina ögon. Är ni nästan klara? Jajamensan svarade vi glatt. Vad ska vi äta idag? fick vi till svar på det! Det får ni fixa, vi målar. Hallå!!!
.

.
Medan vi kämpade på ända in i det sista fick vi mat i form av pastasallad med kyckling. Mums.
.

.
Vi penslade och kladdade och kvittrade som tjejer gör...
.

.
Vi hade till och med en liten hejaklack. Massor av brudar överallt:)
.

.
Vi fick in värsta tekniken och var hur effektiva som helst. Målet var att bli klara redan under kvällen.
.

.
Nya lösningar för att ställa plankorna på tork skapades.
.

.
Strax före åtta var vi klara. Starkt jobbat va!
.

.
Eftersom Ludde vägrat att måla har han haft några dagars paus. En paus som blev mycket kortare än han hade trott. Haha... nehej du gubbe lille. Ut och spika plank du... och det gjorde han:)

En bräda uppe...........
.

.
Två brädor........
.

.
Det gick med en väldans fart!
.

.
Jag är riktigt nöjd över att vi tillslut valde att måla staketet vitt.
.

.
Åhh så nice det blir!
.

.
Sa jag att jag är nöjd? Jag är mer än nöjd:)
.

.
Visserligen skall det målas en vända till när det är på plats, men det känns inte alls lika tungt. Då sitter i alla fall staketet uppe och jag slipper flytta runt brädor över hela tomten för att hitta torkplats.
.

.
Efter dagens bedrift unnade vi tjejer oss ett glas vin. Skål och tack kära granne. Du har varit guld värd idag!
.

.
Efter vinet tog vi även ett välförtjänt kvällsbad. Bara vi tjejer.
.

.
Till helgen kanske jag borde ta och sola bort dessa fula ränder va:)
.

.
Ja det här var vi tjejer sannerligen värda!

.
Nu till något superduper jätteviktigt!
.
Jag pratade med min kära lilla mor igår kväll i telefon. Hon ville höra hur det gått under torsdagseftermiddagen och hur långt vi kommit. "För jag följer din blogg förstår du" Jag vet mamma. Du läser den på jobbet och visar dina arbetskamprater. När vi ska avsluta samtalet säger mamma plötsligt. "Kan du inte hälsa till mig på bloggen? Meh....."Det är så roligt"
.
Okej mami, nu hälsar jag till dig. Hej hej. Puss puss. Blir det bra så:-)
.
Annars önskar jag er alla en sjujäkla skön, härlig, kanonhelg!
.
HÄPP