Madrid

Vi reste till Madrid. Hela familjen. Jag, maken och våra flickisar.

En låååångweekend. Torsdag till tisdag.

Madrid har vi upplevt många gånger förr. Inte så konstigt med tanke på att mina rötter härstammar från den underbara staden. Dessutom så bor min far där.
.
2007 var vi där alla fyra, fast då hade jag kunder med mig och Rebecca hade sin sambo. Det var en annorlunda resa.
.
Resorna dit har varit varierande. Endast en gång tidigare har vi åkt dit samtliga 4 tillsammans. Bara vi. Det var för tio år sedan.
.
Jag själv har varit i Madrid en miljon gånger. Sedan jag fick familj har det blivit glesare mellan besöken. Tyvärr.
.
Några gånger har jag rest dit ensam tillsammans med Rebecca och några gånger ensam med Alexandra. Vid något tillfälle åkte familjen dit utan Rebecca. Hon hade annat för sig den gången.
.
Flickorna har även rest dit själva på skollov för att hälsa på sin morfar.
.
Inför denna resa var jag lite extra exhalterad. Inte enbart för att jag skulle få träffa min far som jag inte sett på 2 år. Utan mer för att vi skulle åka tillsammans med våra vuxna döttrar.
.
En lite annorlunda resa minst sagt. Bara vi fyra!
.
Utan hinkar och spadar. Ingen stress vid middagar då barnen ätit upp innan vi vuxna ens hunnit ta första tuggan. Inget tjat om glass i parti och minut. Inget stoj, inget spill, inget tjafs.
.
Visst har småbarnsåren varit mysiga. Visst har alla våra gemensamma resor varit skoj. Visst var det det.
.
Men då var då, nu är nu och sen är sen. Jag lever för nuet. Jag har mina minnen, men nu är nu och sen är sen och då var då.
.
Ja ni fattar.
. .
Nu såg jag framför mig en härlig tripp med barnen där vi kunde umgås på ett vuxet sätt tillsammans. Vi fyra som förr... fast annorlunda.
.
En ny erfarenhet helt enkelt.
.
Det började redan på planet på vägen ner.
.
Under alla resor vi tidigare gjort har jag alltid sovit på planet. Det finns inga undantag. Inte ens när Alexandra var liten bebis vaknade jag för amning. Inte ens då. Ludde fick lösa problemet själv.
.
Låt mig sova. Så var det med det. Annars fanns det risk för spya på ammande unge.
.
Jag blir sjösjuk i allt som rör sig och av någon anledning blir jag medvetslös då jag sätter mig i något slags fordon. Inte när jag själv kör bil dock. Tack och lov.
.
Ludde stackarn har alltid tagit hand om tjejerna själv då vi åkt flygplan. Han har matat, rapat, tröstat, läst sagor, bytt blöjor, underhållit flickorna på egen hand medan jag suttit och trynat som en trött gris längst in mot fönstret.
.
Denna gång blev annorlunda.
.
Min vana trogen satte jag mig vid fönsterplatsen. Men jag somnade inte! Nope..... Jag var så glad över vår gemensamma tripp att den där omedvetna medvetslösheten som alltid annars innfinner sig uteslöt.
.
Vi satt där och fnissade och skojsade på tjejvis och vi till och med skålade i varsin bischa!
.
Bischa betyder tydligen öl numera. På min tid sa vi att vi "knäcker en bira" men nä... nu skålar man i bischa. Jag är gammal?
.
Hursom,
.
Tiden flög iväg. Den flög medan vi flög så att säga och vi hade så kul.
.
Ludde passade på att ta igen efter alla år och alla tidigare erfarenheter från våra flygresor. Han somnade in rätt snabbt.
.
Morsa pimpla bischa med sina dottrar och farsa snusa gott;-)
.
Första fredagen i Madrid visade sig vara den sista fredagen i månaden. Vilket i sin tur betyder klassträff för min far!
.
Det är nämligen på det viset att min far fortfarande träffar sina klasskamrater för en lunch varje månad. Närmare bestämt den sista fredagen i månaden.
.
Detta gäng har träffats i 65 år! Helt sanslöst! Men sjukt kul.
.
Från början var de fler. Nu droppar de av en efter en pga ålder och sjukdomar. Ofta är dom tolv stycken som ses.
.
Pappa ville givetvis umgås med oss så han tänkte först avboka sin "klassträff" ... men vi insisterade på att hänga med.
.
Vilket var en hit!
.
Dessa farbröder tyckte det var fantastiskt kul att träffa oss. De tyckte att de kände oss redan eftersom pappa ändå bara talar om oss när de träffas:)
.
Hursom, när vi kom in där på restaurangen utbrast de alla i kör med utsträckta armar mot skyn (läs mot Alexandra) ..... "Nu kommer Svenskorna, nu kommer Svenskorna"
.
Följt av..... "Men de är ju mörka, varför är de inte blonda?"
.
Hahaha, jag vet inte vad de föreställt sig men de gratulerade pappa till tre mycket vackra barnbarn!
.
Ja de trodde faktiskt att vi var systrar alla tre, och att Ludde var Alexandras pojvän;-)
.

.
Här en bild på "Svenskorna" och "Svensken" Tillsammans med "skolklassen" :)
.
Snyggingen längst till höger vid Alexandras sida är en tvättäkta Marquis som levt/lever det glada jetset livet.
.
El Marquis föreslog att ta med oss tre tjejer på Disco men vi avböjde snällt. Vi hade ju Alexandras boyfriend i släptåg.... mohahaha:)
.

.
När vi besöker Madrid så strosar vi alltid runt och omkring vid Plaza de Oriente.
.
Där finns kungaslottet, den vackra parken och den vackra Almudenakyrkan bla. Dessutom så finns där mina rötter.
.

.
Morfar blir så glad över att vi gärna strosar här, och för att vi alltid lyssnar på hans storys om sin barndom och sin uppväxt.
.

.
Framför slottet finns en fin park och på andra sidan finns den Kungliga operan och denna byggnad som Alexandra och Ludde står framför.
.

.
Här ser ni parken mellan slottet och huset. Som liten lekte jag kurragömma bland labyrinterna där. Precis som min far gjorde då han var liten:)
.

.
Huset har tre portar. Den mittersta har nummer två.... och här mina vänner ser ni Lundinskans rötter!
.
Här är nämligen min far uppvuxen. De två balkongerna ovan porten tillhörde den lägenhet som min pappa, hans syskon och mina farföräldrar bodde i för länge sedan.
.
Min farfar var bokförläggare och hade sitt boktryckeri och förlag i denna anrika byggnad. Till rörelsen ingick den enorma lägenheten på första våningen.
.
Jag har varit här ofta som liten och ung och hälsat på min farfar.
.
Bokbinderiet och lägenheten såldes någongång i mitten på nittio-talet och idag finns där restauranger och uteserveringar.
.

.
Tre generationer framför sina rötter.
.

.
Farsan har berättat denna story tusen gånger och lär berätta det för oss tusen gånger till. Men det gör inget. det är lika kul och lika spännande att höra varje gång.
.
Sen är det ju så att ju äldre flickisarna blir desto mer tar de in vad det hela egentligen handlar om. Vikten av att förstå och känna till sin bakrund, och fram för allt vikten av att vara stolt över den!
.
Jag är helt övertygad om att mina tjejer kommer att besöka dessa platser många fler gånger i sina liv tillsammans med mina blivande barnbarn och berätta dessa historier vidare.
.
På så vis för vi rötterna vidare in i framtiden. Precis som sig bör.
.
Jag förstår nu varför Kunta Kinte sprang som han gjorde....
.

.
Om ni besöker Madrid någongång lär ni förmodligen strosa runt här.
.
Tänk då på mig, och tänk då att...... "Ja just det ja. Här är platsen där den där Lundiskan har sina rötter" :)
.
Visst är gatskyltarna vackra förresten. Som små handmålade tavlor....
.

.
...alla gator har sådana gatskyltar.
.

.
När man vandrar uppåt från Plaza de Oriente kommer man till Puerta de Sol.
.
Det är Madrids "Big Ben" kan man säga. Detta är precis mitt i centrala Madrid.
.

.
Bokstavligt talat faktiskt!
.
För precis nedanför klockan finns denna gatusten som berättar för den nyfikne att "nu sår du på "Kilometro Cero" Alltså precis i mitten av Madrid!
.
Hela familjen samlad i mitten. Mitt i hjärtat av Madrid. Mitt i mitt och mina barns ursprung.
.
Coolt!
.

.
"Been there done that" tusen gånger förr.... men det är lika kul varje gång att fota sina fossingar just där i mitten.
.

.
Detta är Madrids björn. Ett viktigt landmärke mitt i centrum.
.

.
Vi strosade gata upp och gata ned.
.

.
Vi åt och vi drack och vi drack och vi åt.
.
Dessa rumpor är skitgoda... milt uttryckt.
.
Kom ihåg att Jamon Iberico är den bästa skinkan! Inte att jämföra med liknande skinkor som jamon Serrano och Parma skinka.
.
IBERICO ska det va! Skinkan kommer från svarta små grisar som springer i skogen hela dagarna och käkar ekollon.
.

.

Vädret var så pass att det gick att sitta ute och smutta på kalla cervezas. 17-21 grader ungefär.

.

.
Under strosandet sprang flickisarna givetvis in och ut i alla affärer och kollade in utbudet...
.

.
... och nej de kollade inte bara. Det shoppades en hel del också:)

.

.

När man strosar uppåt gatorna vid Puerta de sol kommer man till Gran Via.

.

En jättelång gata med massor av vackra byggnader och fina butiker.

.

På bilden ovan ser ni hur de klassiska tunnelbanenedgångarna ser ut. De är rätt gamla men oerhört vackra.

.

.
Det finns mycket att se i Madrid.
.

.
Vackert, vackert.

.

.

I måndags när vi strosade runt gick vi förbi ett Mexicanskt Mariachigäng som stod och sjöng vackra serenader.

.

Precis när vi gick förbi frågade de om det var någon som fyllde år. Ja, svarade plötsligt min far.

.

"Jag fyller faktiskt 75 år idag"

.

De satte på min far en hatt och sjöng för honom!

.

Att vi inte reflekterat över att det var min fars födelsedag just denna dag är inte så konstigt.

.

Lyssna på det här (läs menar jag)....

.

På den tiden då pappa föddes bokfördes man av pappan till barnet som fick gå till prällen i sin församling och berätta om sitt barns amkomst.

.

Min farfar som var en mycket upptagen man hann inte med att gå bort till prästen den dagen min pappa föddes vilket ledde till att han senare glömde bort det.

.

Efter en vecka kom han dock på sitt misstag. Fylld av skam och rädd för vad prästen skulle säga drog han en liten vals. Farfar ljög om vilken dag hans son kom till världen.

.

Därför firas min far alltid efter det datum som han är registrerad i och inte efter det datum han faktiskt föddes.

.

Fast denna gång passade vi på att fira farsan på hans riktiga dag:)

.

.

Det finns många mysiga vackra gränder att strosa runt i, och det finns mängder med ställen att slå sig ner vid för lite mums.

.

Här står storasyster och fotar....

.

.
... sin lillasyster mot en Spansk grafittivägg.

.

.

Alexandras boyfriend.... hahaha I crack my self up!!!

.

Han är fin min skruttisgubbis. En riktig pudding faktiskt!

.

.

Vi har haft det fint och myspysigt tillsammans med flickisarna.

.

.

Jag älskar att se dem tillsammans.

.

Det är en fröjd för mitt mammahjärta att se dem så glada i varandra och jag är så lycklig för att de uppskattar att umgås med oss. Med sina föräldrar.

.

.

Så vi två är väldigt nöjda och glada!
.

.

Fast mest glad var nog farsan ändå som fick rå om sina barnbarn under några dagar!

Hångelpläden Orvar

Innan vi for till Madrid förra veckan handlade jag lite grejs som jag vet att pappa gillar. (Han bor där för er som inte vet)
.
Han är barnsligt förtjust i räkostar, kräftostar, skagenostar, baconostar, skinkostar och kolijoxostar.
.
Även Kalles kaviar, böcklingpastejer och pepparrotsvisp gillar han av någon outgrundlig anledning.
.
AMS (all möjlig skit) förpackat i tub är farsans melodi.
.
Jag släpar alltid med mig ett gäng sådana tuber till honom.
.
Hursom,
.
Jag svängde in till Ica Maxi.
.
När jag sprang där i butiken och fyllde vagnen med AMS på tub så råkade jag passera husgerådsavdelníngen.
.
Där fann jag en pläd.
.
En pläd i vit pälsimmitation. Var aningens skeptisk, och funderade en stund på om jag skulle ha användning för en sådan tingest.
.
Kostade typ nada så jag köpte med mig den hem.
..

.
Slängde upp den i soffan...
.

.
... lite sådär lagom slarvigt.
.

.
Jag vet inte om den är sådär jättesnygg egentligen....
...

.
... men satan i gatan så len och go den är!
.

.
Jag kan säga som så här att den där hörnan i soffan har vi slagits om på kvällarna.

.

-Tjing för att ligga i hörnan!

.

-Nä jag paxade först.

.

-Men jag har slitit hårt idag.

.

-Jag med!

.

-Jag har lagat mat!

.

-Jag har plockat undan.

.

Så har tongången varit här hemma sedan jag kom hem med den där filten.

.

Det är så himlans gosigt, mumsigt, mulinuttigt, varmt och skönt att ligga där.

.

Vi kör hundtricket ........ ni som sett filmen vet vad jag menar.

.

För er andra kan jag kort berätta att det innebär att vi drar av oss brallorna innan vi slänger oss i soffan.

.

Precis som i filmen. Eller inte förresten.

.

I filmen har de byxorna kvar nere vid anklarna.

.

Vi slänger av oss byssorna helt helt enkelt.

.

Inte för att vi är rädda för att skita ner möbeln eller så, utan snarare för att det är så galet skönt att känna det där mjuka fluffet kring låren.
.

.

Så nu har vi lärt oss att samsas i hörnan. Tätt omslingrade. Jag och maken. Fridens och fröjdens.

.

Till döden skiljer oss åt. Precis som vi en gång för länge sedan dyrt och heligt lovat varandra.

.

Och ja... det leder ofta till lite myshångel faktiskt.

.

Jag kan varmt rekomendera denna hångelpläd till er alla.

.

Ica Maxi. Typ gratis. Snorskön....

.

.... och till all tur tvättbar i maskin. Bara en sådan sak liksom;-)

Svar på frågor

Göta Petter så ni frågar!
.
Det är kul att ni är nyfikna. Verkligen. Men ni ger mig så dåligt samvete eftersom jag inte hinner med att svara er.
.
Nu ska jag göra ett litet försök dock.
.
Ni är ett par stycken som har frågor kring panelen vi satt upp på väggen.
.
Vi har köpt den på Bauhaus. Den var färdigmålad och "spontad" Jag antar att det betyder att det är en skåra i varje bräda som man trär i nästa så att säga. Ungefär som när man travar parkettgolv.
.
Springorna kommer alltså per automatik, man behöver inte måtta för dem.
.
Varje planka är 20 cm bred. Jättesnyggt tycker jag. Särskilt på stora väggar. En annan sak som var bra är att själva plankan inte är så tjock. På så vis slapp vi bryta loss golvsockeln. Vi spikade upp den första raden precis ovanför sockeln istället.
.
Vi behövde inte måla över tapeten bakom. Vi smackade upp brädorna direkt. Smidigt och bra, och fort gick det!
.
Tv-bänken har vi köpt på Länna möbler. Min bror har en likadan och han har köpt sin på Stalands. Den var rätt dyr men måtten passade så väldans bra. Ofta är Tv-bänkar väldigt låga men denna är något högre vilket passade oss fint.
.
Slutligen undrar Irene med den fina inspirerande bloggen Proforma vilken kulör vi använt oss av till köksväggen.
.
Irene funderar nämligen på att måla sitt kök svart hon med. Det tycker jag hon ska göra för det är skitsnyggt tycker jag;-)
.
Jo så här är det Irene, färgen heter... Milltex matt 7 Basc, Svart art.nr 100472.
.
Har jag glömt bort någon? Något?
,
I så fall fråga igen. Hav tålamod med mig. Jag är trög. Jag är senil. Jag är trött i mössan när det gäller att svara kvickt.
.
MEN!
.
Basåniveeeeet.. ...
.
Jag menar inget illa med det. Jag är inte nonchig eller så.
.
För övrigt så har vi varit på IKEA idag....
.

.
... och vi plockade ihop lite smått o gott som vi släpade hem till nästa projekt;-)
.
Vilket i sin tur betyder att jag förmodligen ämnar visa er ett resultat när resultat finns att visa!
.
Till dess...
.
Hej svej!

Home safe

Hej!

Tack igen för alla härliga kommentarer. Jag blir så glad!!!

Det senaste inlägget jag postade i lördags skrev jag egentligen i mitten på förra veckan. Ville inte berätta att jag och familjen skulle resa bort några dagar.

Vi har varit i Madrid alla fyra. Jag Ludde och våra flickisar. Vi har haft det jättekul tillsammans. Precis som vi alltid har, fast denna gång var något lite annorlunda. Nu reste vi som fyra vuxna och det var jättemysigt.

Vi kom hem ikväll och jag är egentligen trött som en gnu.

Behöver landa en aning efter vår tripp. Jag lovar att jag ska svara på alla era frågor gällande paneler, glasskivor och annat.

Kanske berättar jag även något om vår resa.

Ha det gott så länge.

Om en fas.

Sitter här ett ögonlock och blir plötsligt sugen på att "bubbla av mig lite" Vet inte om vad egentligen men sugen är jag som sagt.
.
Av erfarenhet vet jag att om jag bara startar så kommer det automatiskt. Som ett rinnande vatten ungefär. Jag sätter mig till rätta i soffan med laptopen i knäet. Då brukar det i regel sätta igång. Bubblet inom mig som vill ut alltså.
.
Ett bubbel som går från min hjärna via mitt hjärta (för det mesta) vidare nerför mina armar ut till mina händer. Det stoppar sällan vid händerna.
.
Bubblet far vidare i en rasande fart genom fingrarna som plötsligt får liv och fladdrar runt på tangentbordet likt små knubbiga prinskorvar.
.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag vill ha sagt men jag känner att bubblet är på gång.
.
Bubbel, bubbel, bubbel!
.
På senare tid har jag funderat en hel del kring livet i allmänhet.... mitt familjeliv i synnerhet.
.
Vi äter, vi skiter, vi sover, vi jobbar, vi sliter, vi älskar, vi gråter, vi stressar, vi skrattar om vart annat. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Men ungefär så.
.
Allt går i hundranitti blås. Tiden bara springer iväg. I en våldsam fart!
.
Vad är det vi strävar efter egentligen? Varför har vi så bråttom?
.
Är det en perfektion? Bättre lösningar på saker och ting? Mera pengar? Bättre lycka?
.
För mig är min närmaste familj det viktigaste jag har. Mina underbara döttrar och min käre make.
.
Min svärmor sade till mig häromnyssens att hon är så oerhört stolt över att jag och hennes ende son, hennes enda barn varit ett par i drygt 20 år nu. Hon tycker att vi åstadkommit så mycket tillsammans och att vi kommit lså ångt i livet.
.
Ja man får sig en liten tankeställare helt klart.
.
Hur långt har vi kommit i livet egentligen? Vad vill vi med vår tillvaro? När skall vi sätta oss ner och bara njuta av allt vi har åstadkommit?
.
Hinner vi verkligen njuta av vårt liv? Hinner vi det? Vi som ständigt har så mycket projekt i faggorna och vi som ständigt är i farten med en massa olika saker.
.
Jo jag tror det. Att vi njuter. För det är sådana som vi är helt enkelt. Vi är som två små rastlösa arbetsmyror.
.
Två i grunden väldigt olika arbetsmyror som funnit varandra och ändå lyckats bilda en "perfekt match" Myror som finner glädje i att ständigt släpa på små strån till stacken. Vi går där sida vid sida och släpar och släpar.
.
Vi gör det tillsammans. Maken och jag. Det är tur att vi har den där "stacken" gemensamt. För vad vore vi utan den? ..... Nu när barnen är stora.
.
Under merparten av våra tjogo år tillsammans har det mesta handlat om barnen. Inget konstigt med det. Vårt liv har varit precis som de flesta andra barnfamiljers liv. Det mesta kretsade kring barnen.
.
Att välja barnvänliga resor. Att välja boende med varsina rum och ett allrum där barnen kunde husera. Ett hem med en liten tomt anpassad för barnalek.
.
Det mesta har kretsat kring barnens skolor, utvecklingssamtal, idrotter, träningar, matcher och mängder med annat.
.
Vi har sålt miljarders med bingolotter till barnens lagkassor, deltagit som klassföräldrar, följt med på klassresor. Vi har arrangerat klassfester, bakat bullar som vi sedan fått stå i kafeterian och sålt på matcher varit ledare för olika lag de varit med i. Osv osv osv mm mm mm.
.
Men plötsligt en dag var barnen stora. Vad hände? Hur kunde det gå så fort?
.
Våra små söta sessor i sina gulliga små flätor blev plötsligt unga kvinnor som krävde sitt eget utrymme. Plötsligt ville de ut i stora vida världen själva. De ville ut på sina "walk abouts"
.
Plötsligt har de sina egna liv och de kräver inte alls lika mycket av ens tid och av ens energi längre.
.
Vi finns här alltid för barnen. När som helst, hur mycket dom vill. Det är en självklarhet. Vi kommer ALLTID att finnas till för våra döttrar. Men stunderna utan dem blir allt för många och ibland också lite väl långa.
.
Nu inser jag varför vi har sådan energi till allt pyssel vi företar oss jag och maken. Det är ju bara vi två nu. Och vi är ju fortfarande rätt unga trots allt :)
.
Barnen finns där jovisst, men all den tid vi lagt ner på dem hittills har plötsligt lämnat enorma marginaler för oss i tidsperspektiv som vi kan lägga på annat. Som vi lägger på oss själva.
.
Där har vi det! Katchiiiing... och poletten trillade ner!
.
Detta är alltså en ny fas i vårt liv. En fas i en man och en hustrus liv som kämpat sig över den svåra mellanperioden.
.
Perioden då barnen inte längre tar ens tid i anspråk och där man plötsligt skall börja umgås igen på tu man hand. Vilket inte skall tas för givet eller som en självklarhet.
.
Det är inte helt enkelt att plötsligt börja umgås igen som man och hustru. Det är lätt hänt att man tar varandra för givet.
.
"Vad var det du tyckte om nu igen? Jaha du har utvecklats till detta under alla år? Jag har inte lagt märkte till det" I stora drag så..... Allt fokus var ju på barnen.
.
Det är du och jag nu maken.
.
Du och jag.
.
Så är det. Så måste det vara.
.
Då återstår tanken.... tanken om vad vi ska göra härnäst då det gemensamma projektet "att bygga sig en trygg borg" i princip är över.
.
Vad säger du käre make?
.
Ska vi inte ta och slå till lite stort här och anmäla oss till en buggkurs för nybörjare?

Makeover vardagsrum

Nu ska ni få se hur det blev med den tapetserade väggen.
.

.
Som jag tidigare skrev var det verkligen ett felbeslut med tapet här. I alla fall med en mörk variant. Högtalarna tog enorm energi och har stört mig något så groteskt.
.
Jag var inne på att måla in högtalarkåporna i en grå färg där ett tag men eftersom jag ändå kände/visste innerst inne att tapeten måste väck så lät vi bli.
.

.
I söndags tog vi så äntligen tag i "problemet"
.

.
Mannen i mitt liv spikade upp den nya brädväggen. Det var väldigt smidigt... eller så är han väldigt duktig.
.
Förmodligen det senare:)
.

.
Vi valde en lite bredare bräda. Jag kände att det kanske skulle bli lite väl randigt med en smalare då det är högt till taket vid vinkeln.
.

.
Vi var i valet och kvalet mellan de ruffiga brädorna och de mer släta. Valet föll på de släta fastän jag tycker att det är galet snyggt med de ruffiga varianterna.
.
Jag är rädd för dammbildning nämligen. Såg framför mig hur dammig och svårstädad väggen skulle bli.
.

.
Hursom haver. Resultatet blev varmt och ombonat med de vita brädorna trots allt det svart-vita som annars kan verka lite stelt och kalt.
.

.

Nu är det supermysigt här.... högtalarna finns där och syns lite men de tar ingen energi längre.

.

Dessutom har Ludde passat på att uppgradera multisystemet vilket bidragit till att vi har kunnat fimpa mittenhögtalaren.

.

Det var det:)

.

Ps. Tack ännu en gång för era fina kommentarer. Ni är så goa! Jag hinner tyvärr inte runt till er. Flåt:( ..... Vill gärna uppdatera mig men har inte utrymme för det just nu. Lovar på bättring när det lugnat ner sig lite med allt. Ds

Makeover sovrum

Som utlovat följer lite bilder på resultatet i det "nya" sovrummet.
.

.
Här ovan en före bild. Fotat i dunkel och mörker men ni ser hur tråkigt och opersonligt det var.
.

.
(Obs! Pifferiet är inte helt klart och ja det finns en skjutdörr in till walk in closeten men jag gillar att ha det öppet)
.
Vi har målat hela rummet vitt....
.

.
... bortsett från väggen bakom sängen som vi målat svart. Precis som i köket.
.

.
Vi har bytt ut de vita rullgardinerna till svarta. Gardinerna har jag sytt själv och ja jag vet... jag kommer att få ett smärre helsike med att tvätta dem.
.
Jag har sytt om två uppsättningar Vilmor från IKEA. Ett sjujäkla meck men det är Kul med lite ränder tycker jag.
.

.
Älskar kontrasterna som det Vit-svarta ger. Hårt men ändå mjukt.
.

.
Sovrummet är ganska stort. I synnerhet brett. Vi har över en meter från säng till vägg och på min sida närmast fönstret finns det dessutom ett litet burspråk. Skönt med space.
.
För att få det lite ombonat men ändå inte övermöblerat har vi placerat ett fint skosskåp från IKEAS Hermesserie med en spegel ovanpå. Bra till förvaring av tofflor och raggsockor.
.
Från samma serie har vi även en byrå som ni såg på den första bilden.
.

.
Liten söt detalj. De små söta svarta lackskorna har bägge mina döttrar skuttat runt i vid festligheter;)
.
Fast det var fasligt länge sedan! Och jag är fortfarande tjugo nånting:) Fantastiskt!
-

.
Jag är superdupernöjd med resultatet!
.
Ska bara se mig om efter en fin pläd eller nåt att lägga vid fotänden på sängen.
.

.
Hela undervåningen präglas nu av det svart-vita. Nu har vi en fin harmoni och enhetlighet.
.
Nästa gång visar jag hur det blev med fondtapeten i vardagsrummet.
.
Hej på en stund.
.
PS. Tack alla rara för era fina kommentarer! Ni som hade lite frågor ang glaset i köket får svar i komentarsfältet till köksinlägget. DS