Jag hade inte egentligen tänkt göra ett inlägg idag.....heller. Men!
.Ikväll var jag trött och seg efter en intensiv jobbvecka och en fredag med datorutbildning som snurrat hej vilt i kolan.
.Min tanke var att göra en "come back" på bloggen med ett proffsigt,samlat och vettigt vis. Jag hade planerat att sitta pigg och fräsch och helst uppdaterad, och med uppdaterad menar jag att jag har spaltmetrar och miljoners inlägg att läsa ikapp hos alla mina favvis bloggar att ta igen.
.Ungefär vid
18.00 tiden ikväll fick
Ludde plötsligt för sig att återuppta höstens och vinters bastande igen. Han hade just fixat sin "bastubricka" bestående av ett par pilsner och en snusdosa. Han hade satt på sin musik i relaxen och även hunnit klä av sig så pass att endast kallingarna var på. Jag själv hade ingen större lust att göra honom sällskap. Jag hade just marinerat lite kyckling och tänkte ligga en stund och chilla lite i soffan för att hämta kraft och energi inför fredagsmyset.....
....När det plötsligt ringer på dörren.
.Ludde drar på sig T-shirten igen och öppnar inte barbröstad men dock i kallingarna. Jag själv ligger fortfarande avslappnad i soffan men med spända öron då jag är nyfiken som få. Jag hör en kvinnoröst men jag hör inte vad hon säger.... Ludde ropar på mig.
"Maria... det är någon som frågar efter dig" Jag segar mig upp ur mitt sköna soffläge och tänker för mig själv.
"Vem fan vill mig något nu när jag tänkt chilla mig lite?".När jag når dörren ser jag med det samma att det är
Viveka från
Humleckacken som står där ute tillsammans med sin man
Micke........... GAAAAAAAHHHHH, HALLÅ! Chock! Glädje! Vad gör ni här???? Vad kul! Vad glad jag blir! Vad chockad jag är! Jag kastade mig givetvis runt
Vivekas hals och kramade henne..... men shit vilken sjuk känsla!!!
.Jag blev helt paff, och glad, och överrumplad, och chockad och gud vet vad mer i känsloväg. Jag är fortfarande helt paff över det spontana härliga roliga besöket som kom när jag som minst anade det.
.Sitter fortfarande och undrar vad som just hände???.Det sjuka med sådana här "förstagångsmöten" med bloggisvänner jag känt i en evighet men aldrig förr träffat IRL är att det faktiskt känns helt sjukt naturligt att träffas på riktigt iaf. Det jag menar är att ...... jag vet inte vad jag menar just nu men jag vet vad jag känner.
Usch jag är så förvirrad fortfarande och det spontana besöket gick så fort att jag nu försöker spela upp vad som hände igen och igen och igen. Herregud! Jag hade velat ha Viveka och Micke hos mig mycket längre. Tyvärr var de påväg till Vivekas syster för att fira hennes 30-årsdag. Eller vadå tyvärr förresten! Tack vare syrran hade ju faktiskt Viveka och Micke vägarna förbi Stockholm. Inte bara det... de tog sig TID att söka upp oss och hälsa på liksom!!
Vilken tur för mig, för oss, mig och Ludde att de fick för sig att vara sådär härligt spontana som jag älskar att folk är. Tyvärr varade den spontana stunden alldeles för kort stund. Fast det hade ju inte varit så spontant om Viveka hade förvarnat om sina planer tidigare. Fast jag hade ändå önskat att de stannat längre.
.
Nu vet jag inte vad jag skriver om längre.... det bara, jag vet inte, det bara snurrar av tankar och känslor efter mitt intryck av besöket. Tror jag får göra ett nytt inlägg när jag är pigg och klar i huvudet imorgon.
.För länge sedan då jag inredde under trappen skrev
Viveka i en kommentar att hon en vacker dag tänkte minsann sitta där inunder med ett glas rött..... föga anade jag då att det skulle ske på detta lilla spontana vis;-)
.
.Självklart ville jag ha en bild på oss tillsammans.
Ludde fick ta fram min digitala kamera och
Micke han tog fram sin...ja han tog fram sin stora jättesuperduper proffsiga mega kamera! De bilderna lär väl
Viveka visa senare på sin blogg, fotoshoppade och allt;-)
.
.Åhhhh, jag ville bara kramas och kramas och kramas och jag vet inte om
Viveka blev lite rädd där ett tag, haha. Men jag blev ju så glad:-)
.
.Ja sedan var de tvugna att hasta vidare till syrran och innan de for kom vi ju på att kanske min kära grannfru som gästbloggat så duktigt hos mig under min semester kanske ville träffa min bloggkompis som även blivit en av
Annsos favvisar.
.Vi plingade på och chockade även henne med detta plötsliga spontana härliga besök!
.
Nu inser jag plötsligt att våra stackars karlar fick fota oss i olika modifjanger.
Ludde med sin lilla fjuttiga digitalkamera och
Micke med sin megastora proffskamera. Såhär med facit i hand undrar jag varför i hela friden inte jag eller ens
Viveka kom på tanken att fota våra stackars karlar ihop!????
.VILKEN GREJ!!!
.Viveka och Micke från Humlebacken kom just förbi och hälsade på;-)