Om någon sagt till mig för drygt åtta månader sedan när jag startade min byggblogg att jag skulle få nya vänner tack vare det "instrumentet" skulle jag skrattat och fnyst åt denna någon!
Inte trodde jag ens i min vildaste fantasi att jag skulle "klicka" så till den milda grad med främmande människor ute i cyberspace!
Under resans gång har jag fått mina favvosar där ute. En del gillar jag för själva bloggarnas skull, andra för personlighetens skull. Sedan finns det bloggar jag gillar för att de "hjälper" mig med inspirationen.
Några har det liksom på något märkligt sätt klickat lite extra med. Två av dem är helt klart
Maria (Adrians backe) och
Petronella (Tinnar och Torn)Att vi träffades på det här sättet var egentligen lustigt, egentligen oplanerat, otippat och spontant!
Maria (som bor i
Falun) skrev lite på skoj för ett tag sedan att hon skulle ha en tjejkväll och att det var bara att svänga förbi om jag var i krokarna. Jag tog det för var det var, en liten inbjudan vetandes att jag inte skulle ha just vägarna förbi i
Falun en vanlig tisdag kväll då jag hör hemma i
Stockholm.
Härom veckan ville jag "bjuda" igen
Maria på samma sätt i samband med att jag skulle bli gräsänka. Skillnaden denna gång var att
Maria direkt svarade, "japp, vad skoj, jag kommer".
Hon lämnade sin mail adress och förklarade att hon behövde lite egen tid och ville jättegärna komma förbi och hälsa på.
Om jag ska vara helt ärlig så var min första spontana reaktion, Hjälp! vaddå? kommer du på riktigt?
Efter två sekunder, tänkte jag shit vilken modig tjej!.
Efter ytterligare två och en halv sekunder tänkte jag, gud vad kul! att få träffa någon jag klickat så fint med via bloggen och som det känns som om jag faktiskt "känner" på riktigt.
Självklart ville jag träffa
Maria på riktigt! Att hon skulle få bo hos mig var ju bara självklart.
När vi började planera vår träff via mejlande tänkte jag att kanske vore det läge att även bjuda in en annan "favorit".
Petronella känndes given och klockren. Dessutom så skulle det ju inte innebära en jätteapparat för just
Petronella att ta sig ut till mig då vi bor i samma stad. (fast på olika sidor om stan)
Jag slängde iväg en "brasklapp" till
Pellan och förklarade vad som var på
G. En vecka senare hade jag dem ståendes utanför mitt nya hus på min nyanlagda stentrapp!
Vilken otrolig känsla det var. Eller rättare sagt vilka otroliga känslor det rörde upp! Att träffas på detta egentliga högst spontana, märkliga, modiga, lustiga, roliga sätt.
Ingen av oss hade ju någonsin träffats tidigare. Vi hade bara den "vanliga" kontakten via kommentarerna på varandras bloggar.
Det var pirrigt innan själva mötet med varandra Fjärilarna i magen var många. Tänk om det ena och tänk om det andra snurrade som en karusell i huvudet. När vi sedan väl stog där öga mot öga släppte allt och hela helgen bara flöt på som om det var något helt ytterst vanligt och normalt att vara i varandras sällskap!
Vi åt och vi drack och vi pratade och vi mös och vi pratade mera och
Pellan hon sprang på toa tusen gånger! Hon skyllde på liten blåsa men jag tror hon gillade att vara i mitt badrum;)
Maria visste jag redan innan var en tjej med huvudet på skaft. Sådant ser man när man "läser mellan raderna" men nu när jag träffat henne på riktigt och umgåtts med henne vet jag även att hon är en jättesmart tjej! Värsta "raketforskaren" liksom. Samtidigt är hon en väldigt öppen, rak och ärlig person. Det gillar jag för då vet man på en gång vem det är man har att göra med. Man behöver liksom inte ägna tid åt att fnula ut vem människan egentligen är.
Kul tjej är hon dessutom. Tungan är vass och hon spottar ur sig knivskarpa kommentarer som en katapult! Jag visste att
Maria är den typen av vänninna som "förstår" vad man känner och tänker. En klok och varm person helt enkelt!
Petronella infriade även hon alla mina förväntningar och hon var dessutom precis som jag föreställt mig. Ja kanske inte helt då jag av någon märklig anledning fått för mig att hon skulle vara lång. Jag trodde innan att när jag nu skall få krama
Pellan på riktigt kommer jag att få stå på tå. Men så var ju inte fallet;) Vet inte varför jag föreställt mig henne lång faktiskt!
Petronella är precis lika go i verkliga livet som hon ger sken av på sin egen blogg och i alla hennes kommentarer hon lägger ut överallt! P
ellis är VERKLIGEN en söt, charmig och galet kul tjej man bara tokdiggar på en gång med massor av glimt i bägge ögonen;)
På lördagseftermiddagen åkte vi iväg till en stor nyöppnad
Stalands butik vid
Kungenskurva. Det var jättehäftigt att tillsammans botanisera bland inredningsprylar och möbler med tanke på vår egentliga gemensamma nämnare. Vi gick där precis som om vi gjort det tusen gånger tidigare och visste vad de andra skulle gilla och uppskatta. Supermysigt var det.
För min del så gör jag gärna en favorit i repris
Maria och
Pellan. Ni vet var jag bor;)
Mi casa es su casa! ALLTID!Och! Ni andra där ute i cyberspace (ni vet vilka ni är) jag träffar även gärna er om tillfälle ges;)
Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan en stund och smälta det faktum att jag nu är
en erfarenhet och
två nya kamrater
RIKARE;)
Det är godis för själen det;)