Natten före doppardan.

Klockan har just passerat midnatt och jag har precis kommit hem från jobbet. (Mitt ordinarie jobb, inte bygget) Har haft ett event tillsammans med tre andra leverantörer. Vi bjöd in alla Stockholms stora restauranggrossister samt mina favoriter Gotlandsgrossisten Keges till en Bowlingtävling.

Det var fruktansvärt jobbigt att representera företaget när mina tankar egentligen fanns hos Ludde på bygget.

Det var ändå lite skönt måste jag erkänna att komma bort lite. Dessutom är det ALLTID skoj att få träffa "mina gutar"




Självklart vann mina favvosar tävlingen;-)

De har seglat över havet, för att bli det bästa laget, Keges, Keges,Keges!

Grattis Tord, Johnny, Thomas, Clabbe, Jonas, Peter och sist och minst Martin!

Nu sitter jag här och jag undrar givetvis hur det gått på bygget idag. Tanken var att jag skulle dra på mig "blåtöjet" och åka ut till huset nu. Alexandra ville inte vara ensam inatt och efter att ha pratat med Ludde på telefonen så verkar det som att han klarar sig utan mig.

Han har hjälp därute och det verkar som att de håller på med det sista nu. De röjer ut all täckpapp och städar bort alla verktyg för att städpatrullen skall kunna göra sitt nu på morgonen.

Jag är jättenyfiken på hur det ser ut nu givetvis. Undrar om jag kommer att kunna sova inatt?

Tänk att vi börjar flytten redan imorgon kväll!

Shit alltså jag fattar det inte!!!

Nä nu blir jag tårögd. Snyft, Har ju inte riktigt kunna känna något tidigare. Jag har ju försökt beskriva känslan och liknat det hela vid en förlossning! Jag har dessutom haft svårt att förstå att vår arbetsplats som varat i dryga fyra månader skall bli vårt hem.

Nä, jag tror det kommer nu, känslorna alltså,

OJ VI SKALL ÄNTLIGEN FÅ FLYTTA IN TILL VÅRT DRÖMHUS SOM HAR VARIT EN DRÖM I SÅ MÅNGA ÅR NU! (Säger jag högt till mig själv samtidigt som jag klappar mej på huvudet)

Paus

Var tvungen att ta en runda i morsans vardagsrum,

NU ÄR JAG LYCKLIG;-)

Jag ska flytta imorgon, Jag skall flytta imorgon, jag skall flytta imorgon, jag skall flytta imorgon, jag skall flytta imorgon, tralalalala.

TJOHO;-)

Ps. Jag ser på min besöksräknare att jag haft 9948 läsare på min blogg tom nu. Jag konstaterar att jag kommer att passera 10 000 läsare på vår flyttdag;-)

Tack alla ni som följt med oss på vår resa, och tack än en gång till er som lämnat kommentarer. Detta betyder inte att jag tar farväl, kommer självklart visa slutresultatet sedan;) Ds.

Nära nu.

Vi är såååå trötta nu. Orkar inte rapportera om läget för tillfället.

Det jag kan berätta är att Ludde är superduper duktig. Han kämpar och sliter nästan dygnet runt. Var han finner sin ork är en gåta för mig. Eftersom han är sin egen chef så har han inte arbetat på sitt ordinarie jobb denna vecka, full fokus på huset.

Själv har jag lovat min chef att lägga min krut på jobbet vilket jag försöker att göra. Full focus är det däremot svårt att ge på jobbet då mina tankar gärna svävar sig bort till huset och Ludde. Kvällarna däremot tillbringar jag på bygget.

Det är en hel del småpyssel kvar, men som sagt det skall vara klart till på fredag morgon kl 8.00 för då anländer städpersonalen.

Några saker kommer vi att bli tvugna att leva utan de första två veckorna. Det beror inte på oss utan på sena leveranser och en kedja av omständigheter som andra får ta ansvar för och ha på sitt samvete. Vad det är mer exakt förklarar jag senare.

Nu måste jag ZZZZZZZZZZZZZZZ för jag är trött.

Natti natti.

En till, denna gång från Viveka.

Nu fick jag den fina utmärkelsen "I Love your Blog" även från Viveka (Humlebacken)

Viveka är en av de första för mig utomstående som lämnade en kommentar här på min blogg för länge sedan.

Vårt hus hade blivit försenat och när vi väl fick datum spikat för husresning så visade det sig att det skulle krocka med en viktig konferens och utbildning på jobbet. Min chef sade blankt nej till ledighet. Jag beklagade mej över detta i ett inlägg och det var då Viveka lämnade sin kommentar. Hon beskrev känslan av att få vara med om när ens hus blir till och uppmanade mej att ta matchen mot chefen.

Med Vivekas ord i ryggen tog jag matchen, och vann den. Vilken tur för att den upplevelsen att få se sitt blivande hem anlända till tomten och bit för bit sättas ihop var nog bland det häftigaste jag upplevt!

Tack Viveka, jättekram till dig!

Den här utmärkelsen skall tydligen skickas vidare av mig nu till 7 av mina favorit bloggar. Jag suger lite på den och återkommer senare.

Tredje inlägget!

Eftersom jag har ångan uppe och eftersom jag är på bygget (internetet går med raketfart här och att lägga in bilder går därför med blixtens hastighet) så passar jag på och slänger in mitt tredje inlägg för denna kväll.

Måste ha in att vad som hände under helgen trots att vi inte själva var här.



Granitskivorna kom i fredags. Två Estländare kom utan att vare sig tala Svenska eller Engelska.




Till all tur så befann sig rörmokaren och målaren i huset. Vet inte hur de stackars Estländarna fått in skivorna annars utan hjälp.




Varje skiva väger drygt 200 kg!




Det tog ett tag att få dit skivorna, men väl på plats så såg det bra ut.




Diskhon kommer från Blanco. Jag önskade mej en bred en för att lätt kunna diska plåtar och stekpannor, och se där....jag fick vad jag önskade mej;-)

Blandarens raka strikta design matchar kökets design.




Den här lilla skölj tillsatsen är praktisk och går att ta i och ur lätt som en plätt.

Conny rörmokare fick upp samtliga blandare i huset.

Skönt med både handdusch och fast dusch ovanfrån.

Badkarsblandaren matchar handfatsblandarna som jag visat tidigare.

Alexandra valde en Love Me blandare till sitt badrum från Svedbergs.

Det blev ett slarvigt och hastigt inlägg detta tredje, men jag fick bråttom "hem" nu. Ludde blir kvar på bygget, förmodligen hela natten. Jag måste hem till Alexandra.

Tjing

Tack Petronella

Idag fick jag denna fina utmärkelse från Petronella (Tinnar och Torn).





Den värmde ända in i hjärteroten och kom ytterst lägligt. Varför den kom lägligt är för att jag just nu befinner mig i en period där jag inte alls svävar på små rosa moln som så många kanske tror.


Nu på lördag skall vi äntligen flytta in i ett sprillans nytt hus som vi byggt nästan själva efter drygt ett och ett halft års planerande, fyra månaders fysiskt slit, tre månaders boende i kappsäck hos mamma och ett ex antal miljoner fattigare. Ändå känner jag inte den eufori och det lyckorus som kanske vore normalt annars. Jag är för trött för att orka tänka, känna...jag vet inte, det känns konstigt. Kanske för att huset varit vår arbetsplats så länge nu att tanken på att det skall bli vårt hem är alleles främmande och konstigt.


Vår långa resa är snart till ända ÄNTLIGEN men det känns ändå skumt. När jag var gravid längtade jag så in i vassen mycket efter att få ut mina ungar. Jag tillbringade nio månader med att längta så hårt att när jag sedan väl fött dem så blev jag tom.

Konstig känsla det där. Jag blev givetvis jätteglad när de väl kom ut och så men jag tror att jag hade en liten deppoperiod efter förlossningarna då jag saknade rörelserna i magen och så. Kan det kanske vara så nu? Att jag är rädd för vad som kommer sedan? Att resan skall vara slut?

Alltså jag längtar självklart efter mitt nya hem, men jag orkar inte njuta av den sista delen/etappen fullt ut.


Usch vad djupt det blev.

Det här med att blogga har verkligen tagit en helt annan vändning än vad det egentligen började som. Jag uppförde min blogg för att nära och kära skulle kunna följa oss under resans gång på ett smidigt sätt. Jag tyckte även att det var ett bra sätt att föra dagbok på.

Jag är absolut ingen datorhacker, mina kunskaper är ringa och jag är imponerad av att jag med min rastlösa själ kunnat sitta stilla så långa stunder för att kunna uprätthålla min blogg.

Det som hänt de senaste månaderna är något jag aldrig kunnat drömma om. Det känns som om jag fått en massa "goa" vänner via detta forum och det är ju superhäftigt. Dessutom så har jag fått en sjuhelsikes massa bra tips och en jättedrös med inspiration under resans gång.

GULD VÄRT!


Jag ville egentligen bara säga, TACK PETRONELLA gulledej;-) Och tack till er alla andra som lämnar kommentarer.

Kaminen

Kaminen i gjutjärn som är en Jotul (jag har beskrivit den i ett tidigare inlägg. Finns under ettiketten kaminer) kom till oss förra veckan. Den var packeterad i en himlans massa kartonger.



Fredrik vår snickare är i princip klar med sitt arbete hos oss men den här dagen var han med oss för att sätta ihop denna byggsats. Ingen av oss hade någonsin gjort detta tidigare!



Själva eldardelen var inte svår att få till, fast den var hur tung som helst!




Vi började från botten och jobbade oss upp. Som sagt den här delen var en "peace of cake"




Kaminen har under det senaste året fått en rad utmärkelser för "bäst design" Fint med fönstrena på sidan. På så sätt ser man elden från fler vinklar.




När vi började närma oss taket fick diverse verktyg komma tillbaka till huset. Ett stort hål sågades till i det nymålade taket!





Viktigt att täta varje skarv ordentligt efter konstens alla regler.







Det var lite klurigt att få till det hela rakt mot det lutande taket, men Ludde och Fredrik fick till det riktigt snyggt tillslut.






Nu har vi förflyttat oss till vinden. Röret måste ju ut till yttertaket!






Efter att ha satt ut stegen på taket för att komma upp till själva skorstenen påbörjades arbetet med det sista. Som visade sig vara det knepigaste av hela monteringen.







Fredrik var tvungen att lämna oss för sin hockeyträning och lämnade kvar att ensam lösa uppgiften till oss.



Vid det här laget var jag livrädd. Rädd för att Ludde skulle trilla ner. Jag såg på honnom att han var trött, och irriterad och vädret var inte heller det optimala för en sådan här uppgift. Det blåste som bara den. Jag fick hämta saker från backen som hela tiden blåste iväg!



Här sitter Ludde och läser instruktionerna för femtielfte gången. Jag vet hur han är, han ger sig aldrig!







Efter att ha fått dit allt som har med tätning att göra runt och kring och mot taket var vi tvugna att nöja oss för den dagen. För att inte det skulle regna in plastade vi in skorstenen ordentligt.


Den såg ut som en inplastad Smurf!







Dagen efter kom Fredrik tillbaka och tillsammans så fick de dit den sista delen. Puh!







De här delarna vägde en hel del, som sagt jag var livrädd för att någon skulle trilla ner.





Nu är kaminen monterad och klar!



Ludde tyckte att det var pest och pina att montera ihop det hela, fast jag tror att han senare i höst när han sitter där och eldar kommer att vara stolt över sig själv för vad han presterat.


Jag kommer att vara stolt över honom i alla fall;-)


Ps. det här är mitt andra inlägg idag;-)

De utlovade bilderna

Jag lovade visa bilder på framstegen häromdagen. Fasen vi befinner oss i borde vara rolig. Vi är ju så nära. Istället känns det just nu som den jobbigaste. Vet inte varför egentligen. Ska försöka fördjupa mig i de känslorna lite senare.

Nu till framstegen......



Trappan som leder upp till övervåningen har fått belysning.




Väggen i vardagsrumsdelen. Så här ser tapeten ut uppsatt. Tack för hjälpen ni som "tyckte till" när jag frågade er hur jag skulle göra.




Alexandra ville ha en fondtapet till sitt rum, och här ser ni resultatet av det.




I Alexandras badrum har vi monterat ihop kommoden och spegeln. De kommer från Svedbergs. När vi skulle montera hennes duschvägg så fick vi tyvärr se att de skickat oss fel produkt. Nu får vi snällt vänta till de levererar rätt dusch:(




Alexandra har näsa för detaljer och har varit bestämd på det hon velat ha. Den här handdukstorken är ett bevis på det.

Den är fin tycker jag, lätt och smidig tar ingen plats.




Och här inspekterar flickebarnet och godkänner pappas och mammas arbeten.




I det stora badrummet har vi fått upp våra kommoder och speglar. Även dessa kommer från Svedbergs.

Serien heter Joy och fronten på badkaret som jag visade vid ett tidigare tillfälle är densamma.




Blandarna heter Only One.



Den vänstra blir min och den högra således Luddes. Det skall bli så skönt att få ha sitt eget handfat och sina egna lådor!

Jag fotar från duschen. Där skall vi ha en enkel glasskiva i 8mm. Tyvärr dröjer den ytterligare två veckor.

Jag lever

Hej, jag vill bara med detta korta inlägg informera om att vi lever. Vi ser ut som sju svåra år plus moms och vi går på det som är kvar av hörnpliggarna, men vad viktigt är är att VI LEVER (än så länge).

Jag har ju varit på en lång och utmattande tjänsteresa och fick medsamma jag kom hem kasta på mig "blåtöjet" igen.

Som tur är har min dotter Rebecca låtit min blogg leva lite genom sitt fina inlägg som värmde oerhört mycket.

Det har hänt en del sedan jag rapporterade senast. Bla, har fondtapeten i vardagsrummet kommit upp, Alexandras badrumsinredning skruvats ihop och kaminen monterats.

Jag lovar att ikväll publiceras det bilder på framsegen här.

Ååå, jag glömde! Vi har ett riktigt datum att jobba efter numera! Den 28:onde (augusti) ska den sista skruven vara skruvad, det sista spacklet vara spacklat, den sista inredningsatteraljen vara monterad, den sista färgen vara rollad, den sista stenen vara lagd och HELA bygget vara TÖMT på material och verkyg, för att den 29:onde kl. Åtta på morgonen kommer den inhyrda städpersonalen för att förvandla det som varit vår arbetsplats i snart fyra månader nu till vårt blivande hem;-)

Gästblogg

God Torsdag Kära Lundinsnyahus Blogg Läsare,
Det är dotter Maria Rodriguez som satt sig framför tangetbordet den här gången, Rebecca.
Jag antar att ni, lika väl som jag, följt bloggen ett tag och utesluter därför någon djupare presentation av mig själv. Mamma har ju trots allt fått med både mig och syster Alexandra någonstans mellan fasader och tapeter. Badrum och kökskakel. Altan och murar. Trappor och ljuskällor. Det är lite så det har varit den här våren och sommaren, det har kretsat runt huset och flytten. Det är helt okej tycker jag. Det här kommer bli fantastiskt bra till slut...

Många i min närhet har frågat hur det känns för mig att familjen flyttar från vårt gamla till det nya. Om jag är ledsen, om det känns som mitt hem också osv.
Såhär är det, för mig är hemma lika mycket en övernattning hos mormor med resten av familjen som i ett nytt hus. När man är utflugen, som det så fint kallas, är att komma hem samma sak som att träffa familjen och ha det bra, kanske äta något gott och umgås. Då spelar det faktiskt ingen roll om man gör det i det huset man vuxit upp i eller i ett sprojlans nytt. Det är väl snarare en bonus antar jag, förnyelsen.

Det finns en mängd härliga och fina minnen från vårt gamla hus, och även en del från vår lägenhet innan dess, det kommer bli minst lika bra i höst.
Starkaste minnet från kryddgårdsvägen är famijlen Samuleson. Alltid.

Till det nya, jag vill bara säga bra jobbat Mamma och Ludde. Jag är så glad att er dröm alldeles strax kommer att gå i uppfyllelse. Ni är så värda det här huset, att få flytta in, att få packa upp, att få möblera och sen möblera om igen för att en tredje gång möblera en gång till. Jag är glad för Luddes skull, att han kan äta middag under en stjärnhimel han skapat själv, glad för mammas skull, att hon kan spa-bada på julaftonsmorgon, gald för Alexandras skull, att hon får en alldeles egen våning.

Jag är glad för min skull, att jag får komma hem när jag vill. Såkart.

Kök och trappor

Innan jag börjar berätta om helgens bravader vill jag bara tacka för alla kommentarer. Det är så himla kul att läsa era kommentarer och det värmer verkligen att läsa era possitiva saker.

Ofta när jag kommer hem från bygget är jag trött. Kanske till och med ledsen. Nu är vi i det stadiet att trots att slutet närmar sig så känns det oerhört tungt. Man längtar efter att det skall bli klart och det känns som att man befinner sig i en "never ending story".

För det mesta sätter jag mig vid datorn (därav mitt taffliga språk och felstavning här och där) efter en låååång dag då jag är helt slut både fysiskt och psykiskt. Det är då era kommentarer betyder oerhört mycket. Vilken energi jag fylls av igen tack vare er;-)

Nästa vecka börjar allvaret för mig. Jag skall nämligen på konferens och utbildning. Jag har börjat mitt ordinarie arbete och är inte direkt sugen på det just nu.

Lönen behöver inkasseras och det är bara att packa väskan och dra. Jag skall till Jönköping och blir borta till torsdag kväll. Jag hoppas att Rebecca (stora dottern) gör det gästinlägget här på bloggen som hon lovat under veckan jag blir borta.

Känn ingen press nu Rebeccagumman ;-)

Nu ska jag visa bilder på det vi pysslat med i helgen....



Först lades golvet.....



Sedan täcktes det igen....




Vi bar in köksdelarna som bott i garaget allt för lång tid. Köksön monterades....




sedan kom överskåpen upp....




täcksidor och passbitar sågades till....




kyl/frys/vinkyl bars in och sattes på plats. Jag har skrivit om detta skåp tidigare. Det är en Liebherr med fantastiska egenskaper och är ni intresserade av att läsa om dem kan ni kika in under etiketten "vitvaror" till vänster.

Granitskivorna skall komma till oss på tisdag. Shit det missar ju jag! Undrar om Ludde kan tänka sig att lägga ut någon bild på det då?




Trappan som kom i tusen bitar och väger bly monterades först ute i hallen.




Sedan fick vi ringa runt till kompisar....




Mange, Christer och Johan kom till Luddes och Fredriks undsättning. Jag är ju upptagen med mitt jag.... vem skall annars fotografera?




Ludde fick hoppa upp till övervåningen för att ta emot åbäket....




ååhej, åhå, kom igen, ta i då kommenderar Fredrik de andra....




Ooooops, glömde ju att lille Johan stog längst in mot väggen....




1.2.3.4.5 stycken starka karlar krävdes det för att få upp trappen!



Vänta lite....Ludde tycker att den skall upp lite, lite till längst in i hörnet.




Den här trappen går ner till vardagsrums/köks delen. Den kommer INTE att se ut såhär när vi är klara men vi måste nog vänta med att göra den på det sätt vi önskar för besiktningens skull.
Den skall inte ha några stolpar/räcken längs sidorna, vi vill bara ha trappstegen, men byggnormerna säger annat.

Appropå besiktning, kom just på att jag inte svarat Petronella (Tinnar och Torn) på din fråga ang när jag skall föda;-) = när huset är klart.

Du undrade hur det går till med slutbesiktning när man bygger själv. Vi har fått ett prel datum 20 Augusti. Vi kan i princip flytta in när vi vill, men vi tänker inte göra det förrän allt är helt klart och besiktningen är gjord. Vissa saker är lite speciella som tex den lilla trappen, därför avvaktar vi för säkerhets skull.

Som det ser ut nu flyttar vi in vid månadsskiftet Augusti/September.

Nä nu måste jag nog packa, ha det gott!